Komjölksallergi är den vanligaste formen av matallergi hos bebisar och små barn. Allergin visar sig oftast när barnen går från modersmjölken till modersmjölkersättning. Vanliga symtom är hudutslag och kolik. Många barn växer ifrån allergin, men för vissa följer allergin med livet ut.

Tarmbakterier skyddar mot allergi

Nu visar forskning från Chicagos universitet att allergin till stor del kan bero på bebisarnas tarmflora. När möss utan tarmbakterier transplanterades med bakterier från icke-allergiska bebisar, uppvisade mössen inga allergiska reaktioner när de fick i sig komjölk. Men möss som transplanterades med bakterier från barn med mjölkallergi, reagerade kraftigt på mjölk. Liknande reaktion fick möss som inte transplanterades med bakterier.

Resultaten fick forskarna att tro att det fanns en koppling mellan bakteriefloran i mag-tarmkanalen och mjölkallergi.

En bakterie avgör

Genetiska analyser på bakterier från allergiska och icke-allergiska bebisar visade en tydlig skillnad, Anaerostipes caccae-bakterien.

Anaerostipes caccae tillhör bakteriestammen, Clostridium, och är en vanligt förekommande tarmbakterie. Bebisar som är allergiska mot mjölk saknar denna bakterie – och tidigare studier har visat att samma bakterie skyddar mot nötallergi.

Anaerostipes caccae utsöndrar proteinet butyrat, även känt som smörsyra, och fungerar som näring åt dem ”goda” bakterier i mag-tarmkanalen.

– Denna forskning visar att vi kan använda butyrat från en frisk tarmflora för att utveckla läkemedel   som skyddar mot matallergi, säger Professor Cathryn R. Nagler, vid Chicagos universitet i en intervju med Medical News Today.