– Fynden stärker vår bild av att tarmfloran tidigt i livet spelar en roll vid utvecklingen av allergiska symtom. Vi tror att en mångfald bland bakterierna bidrar till att stärka immunförsvaret i slemhinnorna. I vår nya studie såg vi skillnader i immunsvaret mot tarmbakterier hos barn som senare utvecklade allergiska symtom, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Det svenska forskare intresserade sig främst för var hur immunförsvaret i slemhinnorna ser ut mot olika bakterier.

Bland slemhinnorna, som finns i andningsvägarna och magtarmsystemet, finns IgA-antikroppar som är specialanpassade för att finnas i slemhinnorna. De fungerar som en slags barriär som binder till mikroorganismer som de känner igen och hindrar dem från att ta sig in i kroppen.

De första året i livet påverkas i hög grad hur immunförsvaret senare i livet kommer att reagera i möten med bakterier, virus och allergiframkallande ämnen.

I studien valde därför forskarna att analysera avföringsprover som samlats in från spädbarn vid en månads ålder och sedan igen vid tolv månader.

– Vi såg att barnen som senare fick allergi hade en lägre andel IgA-antikroppar bundet till tarmbakterier vid tolv månaders ålder än de friska barnen. Skillnaden kan tyda på att allergiska barn har en sämre barriärfunktion i sina slemhinnor. Det var särskilt uttalat hos dem som utvecklade astma under de sju första levnadsåren, säger Maria Jenmalm.

Det som förvånade forskarna mest var att de kunde se stora skillnader i typ av bakterier redan vid en månads ålder.

IgA-antikroppar hos barn i den ålder kommer till stor del från mamman i bröstmjölken, vilket innebär att mammans immunförsvar och antikroppar kan vara kopplade till allergiutvecklingen hos barnet.